GORILLAN

Gorillan låter meddela: "Den 20 oktober uppträder Kevin Barnes och of Montreal på Debaser i Stockholm, vilket sker i samband med deras nya album "Skeletal Lamping" - det återstår dock att se ifall denna skiva blir lika hyllad som förra årets "Hissing Fauna, Are You the Destroyer"! Ett smakprov ges hursomhelst genom den discodoftande singeln "Id Engager".

Gorillan säger: "Sub Pop har varit i ropet på grund av sitt 20 års jubileum, men även för att de gett ut två av årets mest hyllade album - No Age "Nouns" och Fleet Foxes "Fleet Foxes"! (under senare år har tyvärr toppalbumen getts ut med allt längre tidsintervall). Ett av skivbolagets mest underskattade band var Chicago-baserade Red Red Meat, som signades för bolaget 1993. Till en början spelade de tidstypisk grungerock, men efterhand blev dock musiken/ljudbilden alltmer experimentell; deras sista och fjärde album "There's a Star Above the Manger Tonight" från 1997, kan mer eller mindre liknas vid psykedelisk countryblues. Bandets huvudgestalt och sångare Tim Rutili utvecklade sedan ljudbilden ytterligare i sitt nuvarande band Califone".

Red Red Meats MySpace

Gorillan säger: "På 7:e plats över de 100 bästa 60-talslåtarna hittas "Kaanan" av krautbandet Amon Düül II. Låten är hämtad från 1969 års debutskiva "Phallus Dei", och är ett utmärkt svar på den brittiska och amerikanska psykadelia som växte fram i slutskedet av 60-talet. På 6:e plats återfinns The Byrds tolkning av Goffin & Kings "Goin' Back" - se och lyssna! Och detta är en fantastisk låt, som tillkom mitt i ett kaos av avhopp och tillfälliga medlemmar; när albumet "The Notorius Byrd Brothers" var klart, återstod slutligen endast Roger McGuinn och Chris Hillman, medan Gene Clark, David Crosby och Michael Clark hade lämnat bandet".

Amon Düül II:s MySpace

Gorillan säger: "Marc Bolan har ofta nedvärderats som en artist, som inte lyckades utveckla sin musik - tillskillnad från David Bowie! Och han förknippas ständigt med albumet "Electric Warrior" från 1971. Debuten skedde dock redan 1968 med folkskivan "My People Were Faire and Had Sky in Their Hair... But Know They're Content to Wear Stars", som sedermera fått ett stort inflytande över dagens alternativa folkscen. De fyra första albumen mellan 1968-70 spelade Bolan in under namnet Tyrannosaurs Rex, men 1970 ändrade han bandnamnet till T-Rex. Det var även under denna period såsom Steve Peregrine Took ersattes av Mickey Finn som percussionist, men innan dess hade dock Bolan redan tagit nästa steg genom att använda elektriska gitarrer; en av mina tidiga rockfavoriter är "Jewel" från 1970 - se och lyssna! Låten finns med på femte skivan "T-Rex" (släpptes i samband med genombrottssingeln "Ride the White Swan"). Härefter fick Bolan hit efter hit, och lade grunden för sin version av glamrock, men efter 1973 års "Tanx" stagnerade karriären, vilket fick ett tragiskt slut 1977 genom en bilolycka. Det allra sista allmänheten fick se av honom, var hans egna tv-program "Marc", där höjdpunkten var ett framträdande tillsammans med rivalen och vännen David Bowie - se och lyssna!".

Marc Bolans MySpace

Gorillan säger: "Det är ingen hemlighet att jag lyssnar lite extra när ett nytt band från Skottland håller på att slå igenom, och just nu hyllas Edinburhgs senaste indiehopp We Were Promised Jetpacks lite varstans, men det är för tidigt att tala om "the next big thing". De har hursomhelst en förmåga att driva upp ett högt tempo; de bästa exemplen utgör liveversionen av "Ships with Holes Will Sink" och "Let's Call This a Map". Den låt som dock fått mest genomslagskraft är "Quiet Little Voices", men detta är inte en av mina favoriter. Men för tillfället handlar ändå det mesta om Glasvegas".

We Were Promised Jetpacks MySpace

Gorillan säger: "Igår skrev jag kort om Neil Youngs "Cowgirl in the Sand", vilket påminde mig om hans akustiska version av samma låt från Massey Hall 1971 - se och lyssna! Nu verkar för övrigt även cd-versionen av "Archives"-projektet bli verklighet".

Gorillan säger: "Helgen var uppfriskande med både sol och bad, trevligt umgänge och fest; detta var behövligt efter en jobbig vecka, där min flickvän råkade ut för två människor, som utnyttjade hennes tilltro, för att sedan hota och råna henne - de ägnar förmodligen inte händelsen en tanke, medan min flickvän känner konstant oro för att de ska återvända. Trots detta blev helgen lyckad, och för att förstärka sommaryran tipsar jag återigen om brittiska popbandet The Loose Salute, som likt irländska The Thrills har långtmer gemensamt med den amerikanska västkusten än ett regnigt och kyligt Storbritannien; låtar såsom "From Head to Sandys Toes" och "Death Club" är smittsam popmagi, medan "Photographs and Tickets" är mer begrundande. Bandets debutalbum "Tuned to Love" släpptes för övrigt redan förra året, men har nyligen återlanserats av Heavenly. Bekanta med Mojave 3, känner dessutom möjligtvis igen gruppens sångare och låtskrivare Ian McCutcheon, som är nämnda bands trummis".

The Loose Salutes MySpace

Gorillan säger: "På 9:e plats över de 100 bästa 60-talslåtarna återfinns "God Only Knows" av The Beach Boys klassiska album "Pet Sounds" från 1966 (enligt flertalet deras bästa skiva). Utvecklingen från surfband till komplext popband är fascinerande isig. På 8:e plats hittas "Cowgirl in the Sand" av Neil Young, som på allvar cementerade hans rykte som en suverän låtskrivare, samt artist/sångare - lyssna! 70-talet blev sedan ett långt segertåg, där skiva efter skiva stärkte myten kring en av rockhistoriens mest inflytelserika rockpionjärer".

The Beach Boys MySpace

Gorillan säger: "Rolling Stones eftertraktade Slim Harpos unika blueskänsla och avslappnade attityd, vilket 1964 resulterade i en tolkning av hans debutsingel "I'm a King Bee" från 1957, men jag föredrar nog Syd Barretts version - lyssna! När Harpo sedan plötsligt dog av en hjärtattack 1970 -13 år efter första singeln- hyllades han bl.a. av Stones genom deras cover av "Shake Your Hips", som hamnade på 1972 års album "Exile on Main St.". Personligen tilltalas jag dock mer av originalet från 1966 - lyssna!"

Slim Harpos MySpace

Gorillan säger: "På 11:e plats över de 100 bästa 60-talslåtarna hittas "Montague Terrace (In Blue)", som innehåller en av de starkaste refrängerna i pophistorien, vilket främst beror på Scott Walkers mäktiga röst - lyssna! Men det tog ändå ett tag, innan jag lärde mig att uppskatta hans sångröst, vilket känns helt obegripligt idag. På 10:e plats återfinns klassikern "Walk On By" med soullegenden Isaac Hayes, som tillskillnad från "Montague Terrace (In Blue)" blev en omedelbar favorit - lyssna! "Walk On By" finns för övrigt med på 1969 års "Hot Buttered Soul", och ni som läst listan över de 100 bästa soullåtarna, vet att detta är en av mina absoluta favoriter".

Isaac Hayes MySpace

Gorillan låter meddela: "Har känt mig alltför otillräcklig när det gäller min flickväns situation, men hon är starkare än de allra flesta - jobbade t.o.m. tre timmar eftermiddags! Det enda rätta, är att publicera Brian Enos "By This River", som är en av hennes favoritlåtar - lyssna!".

Gorillan låter meddela: "Igår kväll fick jag ett mail, där det stod att Tv on the Radios nya album "Dear Science" ska släppas den 23 september. Annars var det en usel dag, eftersom min flickvän blev hotad/rånad i sin klädbutik, vilket innebär att uppdateringar kan dröja - ens nära och kära är alltid det viktigaste!".   

Gorillan låter meddela: "Efter 22:00 ikväll sänder P3 ett behövligt specialprogram om bortglömda popkvinnor, vilket borde inkludera artister som Judee Sill, Bridget St. John, Vashti Bunyan, Karen Dalton m.m. (men den som är intresserad får se)".

Gorillan säger: "Rain Parade var en del av musikscenen "The Paisley Underground" i L.A. under 80-talet, vilket var en indiescen som främst hämtade sin inspiration från 60-talets psykadelia och folkrock; andra inflytelserika band var bl.a. The Dream Syndicate, Green On Red, The Three O' Clock, samt The Bangels (som fick störst genomslag). Scenen hade sin absoluta storhetstid i mitten av 80-talet, vilket föranleddes av Rain Parades två klassiska album "Emergency Third Rail Power Trip" från 1983, samt "Explosions in the Glass Palace" från året efter; debuten resulterade bl.a. i låten "This Can't Be Today" - se och lyssna! 1984 hoppade grundaren David Roback av för att bilda Opal, som sedermera blev Mazzy Star, vilket bromsade bandets karriär. Splittring  var oundvikligt - 1987 gick således resterande medlemmar skilda vägar!". 

Rain Parades MySpace

Gorillan säger: "I slutet av 70-talet och i början av 80-talet gav brittiska experimentalisterna och noisemakarna This Heat ut två genialiska album - 1978 års "This Heat", samt 1981 års "Deceit"!. Musiken är svårlagen i sin önskan att utforska de mest udda kompositionerna och medlemmarna utmanar lyssnarna hela tiden; den första skivan inleds exempelvis genom tystnad, sedan hörs ett lågt ljud, för att därefter brytas i ett öronbedövande "ångvältsljud". Men de var även kapabla till postpunks-klassiker som "S.P.Q.R.". När gruppen splittrades 1982 bildade Charles Hayward och Treffor Goronwy istället Camberwell Now, vars inriktning i stort påminner om medlemmarnas tidigare experimentalism (men ändå något nedtonat)".

This Heats MySpace

Gorillan säger: "På plats 15 över de 100 bästa 60-talslåtarna hittas The Zombies fantastiska "Hung up on a Dream" - lyssna! Låten är hämtad från bandets sista album "Odessey and Oracle" från 1967, som blev en kommersiell flopp; året därpå fick de emellertid en megahit med "Time of the Season", vilket ledde till stora försäljningsframgångar (men då hade bandet redan splittrats). På 14:e plats återfinns klassikern "Say it Loud (I'm Black, and I'm Proud)" med en av soulens och funkens pionjärer, vilket inte kan vara någon annan än James Brown".

James Browns MySpace

Gorillan säger: "I början av 90-talet -mitt under min glamperiod- avgudade jag Brett Anderson (minst lika mycket som jag ogillade bröderna Gallagher). Jag gick inte utanför ytterdörren utan smink, och livet kändes fulländat. En av mina självklara favoritlåtar var "Animal Nitrate" - se och lyssna! Med en dryg Ziggy Stardust-pose stod jag tillbakalutad vid stadens torg, där alla Oasis fans samlades - hatad av alla! Det var underbart. Idag är emellertid situationen annorlunda; både Brett Anderson och Gallagher-bröderna känns minst sagt trötta, och tal om nya skivor viftas bort med en nonchalant handrörelse".

Gorillan säger: "Första gången jag hörde Embassys singel "State 08", kunde jag inte komma på vilken låt den liknade, men sedan tipsades jag om Stealers Wheels hit "Stuck in the Middle with You" - bitarna föll på plats! Introt är nästintill identiskt - lyssna! Och här är Embassys "State 08" - lyssna! (två helt fantastiska låtar). Nyligen kom jag även på varifrån introt till Those Dancing Days senaste singel "Run Run" är hämtad, nämligen Dead Kennedys legendariska debutsingel "California Über Alles" - lyssna! Och här är Those Dancing Days låt - se och lyssna! Duon She and Him verkar även ha sett Säkert!:s video till "Vi kommer att dö samtidigt", innan de spelade in sin egna video till första singeln "Why Do You Let Me Stay Here?" - se och lyssna!".

Gorillan låter meddela: "På lördag spelar Daniel Johnston på Sticky Fingers i Gbg, men kan även meddela att hyllade Bon Iver ska uppträda på Pustervik den 24 september - något att se framemot till höstmörkret! (även om jag är i Paris)".

Gorillan säger: "1985 skrev David Bowie och Mick Jagger historia i dålig smak, när de släppte videon "Dancing in the Street" i anslutning till Live Aid - se och lyssna! Välgörenhet förlåtar en del, men inte att låten toppade englandslistan i fyra veckor. Originalet spelades in av Martha & The Vandellas i mitten av 60-talet, och är på alla sätt bättre - lyssna!".

Gorillan säger: "På 17:e plats över de 100 bästa 60-talslåtarna återfinns Nick Drakes "River Man" från 1969 års debut "Five Leaves Left", och för de flesta symboliserar Drake det bästa inom brittisk folkmusik; nämnda låt är i sig ett talande bevis för en otrolig begåvning som överglänste samtliga i omgivningen - lyssna! Och till dessa räknas bl.a. producenten, samt folklegenden Joe Boyd och Richard Thompson från Fairport Convention. På 16:e plats återfinns ett band som kan liknas vid ovanstående artists raka motpol, nämligen protopunkarna MC5, och deras enorma urladdning "Come Togheter", som finns med på bandets debut "Kick Out the Jams" från 1969 - se och lyssna! (rockmusik blir sällan bättre)".

Nick Drakes MySpace

(författad av Clinton Walker: Versus Chorus 2005)

Gorillan säger: "Idag gick jag till Trash Zone & Disc Union på Andra Långgatan i Gbg, som fått äran att ta över efter Blenda (öppnade igår). Det är en skivbutik som främst inriktar sig på rock/punk/hårdrock, men hittade även "indieband" som Orange Juice - själv köpte jag belgiska punkbandet The Kids självbetitlade debut från 1978! Och är ni det allra minsta intresserade utav vinylskivor, så ska ni givetvis ära ägarna med ett besök".

The Kids MySpace

  Radio Birdman - Man with Golden Helmet
En psykedelisk rockklassiker - lyssna!
  Psycho Surgeons - Horizontal Action
Manisk punkrock...
  The Birthday Party - Sonny's Burning
Från EP:n "The Bad Seed" - lyssna!"
  Bob Hund - Fantastiskt
En 90-tals favorit är tillbaks...
  My Bloody Valentine - Only Shallow
Från en av 90-talets bästa skivor - lyssna!
  Crime - Hot Wire My Heart
San Franciscos första punkband...
  The Victimes - Television Addict
Mer punk från "down under" - lyssna!
  The Triffids -  Raining Pleasure
Bra låt med medelmåttigt indieband...

(författad av Josh Alan Friedman: Backbeat 2008)

Gorillan säger: "En av de mest prisvärda garagerock-samlingarna är "Do the Pop!: The Australien Garage-Rock Sound 1976-1987" från 2002, som nyligen kompleterades med "Do the Pop!: Redux - Part One" - det återstår två utgåvor! (med originalsamlingen inräknad rör det sig om 200 låtar). Dessa album är givetvis ett måste för alla garagerock-älskare, och förutom klassiska band såsom Radio Birdman och The Saints, bör bl.a. The Psycho Surgeons, The Tactics, The Victims, The Stems och The Scientists nämnas. För att göra samlingen än mer komplett, kan jag också rekommendera "Tales From the Australien Underground - singles 1976-1989", som släpptes 2003 (men här återfinns även alltfrån indiepop till postrock)". Denna dubbelutgåva gavs ut av Festival Records, vars verksamhet tyvärr upphörde 2005, medan ovanstående samlingar distribueras av Shock Records resp. Savage Beat Records".

The Scientists MySpace

Gorillan säger: "Ett stort antal vet med största sannolikhet att Nick Cave var medlem i Birthday Party innan Nick Cave & the Bad Seeds bildades, men färre känner till Boys Next Door, som utgör Caves första band. Tillskillnad från Caves andra grupp, är Boys Next Door däremot inte alls lika högljuda, utan ljudbildsmässigt rör det sig mer om traditionell eller new wave-inspirerad rock. En låtfavorit utgör den hjärtskärande balladen "Shivers", som även avslutar bandets enda album "Door, Door" från 1979 - se och lyssna! (det är fascinerande att se en ung Nick Cave)".

Boys Next Doors MySpace

Gorillan säger: "På 19:e plats över de 100 bästa 60-talslåtarna hittas Cans underbara "Father Cannot Yell" med Malcolm Mooney som sångare - lyssna! Låten är hämtad från debutalbumet "Monster Movie" från 1969, och blev Moonyes enda album med gruppen innan Damo Suzuki tog över som frontfigur (låten i sig är ett av de bästa exemplen på Velvet Undergrounds betydelse för rockmusiken). På 18:e plats återfinns "Dark End of the Street" med rock-countrypionjärerna The Flying Burrito Brothers, som enligt mitt tycke slår James Carrs version - lyssna! (låten är t.o.m. i paritet med tolkningen av The Rolling Stones "Wild Horses" från 1970, som för övrigt hamnade på listan över de 8 bästa coverlåtarna)".

The Flying Burrito Brothers MySpace

Gorillan inleder: "De som intresserat sig för 70-talets australiensiska punk- och rockscen har med största sannolikhet kommit i kontakt med The Saints eller Radio Birdman, vilket är en alldeles utmärkt introduktion, eftersom båda banden albumdebuterade 1977 - mitt under punkrevolution! ("I'm Stranded" resp. "Radios Appear"). Båda bildades även 1974, och när Radio Birdman gav ut sin debut-EP "Burn My Eye" 1976, släppte The Saints sin första singel "I'm Stranded". Det skulle dock visa sig att The Saints skulle få en betydligt längre karriär, som fortgick långt efter att Radio Birdman splittrats redan året efter debutskivan (även om endast sångaren Chris Bailey återstod utav originalmedlemmarna). Gitarristen/låtskrivaren Deniz Tek -som föddes i amerikanska Ann Arbor- och sångaren Rob Younger skulle dock fortsätta att spela in musik i andra sammanhang (båda banden har emellertid gjort comeback under senare år, även om The Saints aldrig officiellt upphört att existera)".

Gorillan fortsätter: "Vid en jämförelse av bandens album går det konstatera att Radio Birdman är ett mer traditionellt rockband, vars främsta influens är The Stooges, medan Bailey & Co. är mer melodiöst, men utan att förlora en uns av punkenergi. En Saints-favorit är videon till "Know Your Product" - se och lyssna! Medan "New Race" är en blytung och hårtslående Birdman-klassiker, som pulvriserar det mesta - se och lyssna! Ytterligare en given Birdman-favorit är "Descent into the Mailstrom - se och lyssna!".

Gorillan avslutar: "Sjävfallet var varken The Saints eller Radio Birdman de allra första punk- eller rockbanden i Australien, utan i slutet av 60-talet samexisterade en pop- och garagescen parrallelt med den brittiska och amerikanska (om än inte lika inflytelserik). Ett av de bästa banden var The Sunsets, vars stökiga och surfinspirerade "The Hot Generation" gett namn åt detta inlägg. Andra utmärkta band var exempelvis The Purple Hearts och Black Diamonds".

The Saints MySpace

Gorillan låter meddela: "Den här veckan kommer främst att tillägnas den australiensiska garage- och rockscenen; syftet är bl.a. att framhäva andra band än AC/DC och INXS, men även påpeka att den alternativa rockscenen inte bara bestod av The Saints och Radio Birdman".

Gorillan säger: "För tillfället syns MGMT överallt, men det finns givetvis fler Brooklyn-band med liknande ambitioner, och Amazing Baby är det allra bästa exemplet. Men tillskilland från MGMT, är deras ljudbild emellertid än mer en produkt av Bowies 70-tal, men det hindrar dem inte ifrån att spela in underbara låtar som "Head Dress". Det är något visst med New York".

Amazing Babys MySpace

Gorillan säger: "På 21:a plats över de 100 bästa 60-talslåtarna återfinns jazzlegenden Miles Davis mästerliga "In a Silent Way/It´s About Time" från 1969 års skiva med samma namn. Det är inte Davis bästa album, men det är den låt som jag lyssnat mest på (och är inget annat än en monotont funkig jazzklassiker). På 20:e plats hittas "Frozen Warnings" av Nico, och det är en låt som är alltannat än trallvänlig - lyssna! Har svårt att tänka mig en mer sargad, samt ödesmättad sångröst än Nicos".

Miles Davis MySpace

Gorillan säger: "1998 var Mercury Rev ett av de mest omskrivna amerikanska indiebanden och deras skiva "Desert's Songs" hyllades av alla. Men därefter fallnade intresset efter varje album. I september är det emellertid dags för två nya skivsläpp - ett digitalt och ett konventionellt album! Den senare skivan har döpts till "Snowflake Midnight", medan den förra omnämns som "Strange Attractor". Gemensamt för båda är emellertid att de ska vara mer elektroniska än tidigare (får se om det hjälper till förnyat intresse eller om deras tid är förbi). Jag ger er hursomhelst fina "Holes" från ovanstående genombrottskiva - lyssna!"

(författad av Haruki Murakami: Random House 2002)

Gorillan säger: "Kan passa på att tipsa om franska bloggen alainfinkielkrautrock, som drivs av Clovis Goux och Guillaume Sorge. De tillhandahåller en massa bra musiktips".

Gorillan låter meddela: "När jag gått igenom 60-talslistan, är det äntligen dags för de 100 bästa 70-talslåtarna, och denna gång ska jag försöka undvika pinsamma misstag, som att lista låtar från fel årtionde. När tillfälle ges pupliceras även de 8 bästa solodebuterna".

Gorillan säger: "För ett par veckor sedan tipsade jag om Groupers finstämda låt "Invisible", men kan konstatera att tredje albumet "Dragging a Dead Deer Up a Hill" är en omvälvande upplevelse i sin helhet. Portlands-födda Liz Harris som står bakom projektet, blev först uppmärksammad genom hyllade CDR-skivan "Grouper" 2005, som i sin tur låg bakom hennes officiella debut "Way Their Crept", som blev än mer omsusad (tipsade förra året om Types återutgåva, vilka även ger ut denna skiva). Det nya albumet är tillskillnad från tidigare inspelningar mer fokuserad på Harris röst, som på ett alldeles utmärkt sätt kompleterar den drömska ljudbilden; den mest uppenbara liknelsen är Cocteau Twins, men med en mer akustisk inramning. Nämnda låt får mig för övrigt att förflyttas till en stor katedral, där Harris röst ekar ut i det tomma intet, vilket är ett bra betyg. Detta är dessutom ett album som redan hunnit hyllas av både Pinhead och Bunny Rabbits".

Groupers MySpace

Gorillan säger: "Tar tillfället i akt, att återigen lyfta fram Jay Reatard, nu när alltfler äntligen fått upp ögonen för denne produktive Memphis-gigant. Karriären inleddes i furiösa punkbandet The Reatards i slutet av 90-talet, men har sedan dess bl.a. figurerat i "rockband" som Lost Sounds, Terror Vision och Angry Angles. Men under de senaste åren har det mesta kretsat kring hans solokarriär, som än så länge endast resulterat i småroliga fullängdaren "Blood Visions" från 2006 (förutom en mängd singelsläpp). För tillfället är Reatard aktuell med en singelserie för skivbolaget Matador, som är mer popbetonade än övriga releaser - den senaste och fjärde i ordningen är ett samarbete med Deerhunter! Kommande soloalbum är planerat till nästa år. Men börja med The Reatards - lyssna! Eller börja med new wave-inspirerade Angry Angels - lyssna!"

Jay Reatards MySpace

Gorillan säger: "På 23:e plats över de 100 bästa 60-talslåtarna hittas Stones hitsingel "Paint It Black", som blev nummer ett i både England och USA 1966 - lyssna! (finns endast med på den amerikanska albumreleasen av "Aftermath"). På 22:a plats återfinns ett av populärmusikens mest underskattade popband, nämligen The Kinks, vars låt "Big Sky" från 1968 års "The Village Green Preservation Society" är en självklar klassiker. Få har lyckats fånga det brittiska samhället bättre än låtskrivaren och sångaren Ray Davies - lyssna!".

The Kinks MySpace

  LiliPUT - Eisiger Wind
Schweizisk postpunk - lyssna!
  Bush Tetras - Too Many Creeps
Deras mest kända låt...
  The Monochrome Set - Eine Symphonie Des Grauens
Underbar singel från 1979 - lyssna!
  Young Marble Giants - Brand New Life
Från en av de bästa debuterna - lyssna!
  Jay Reatard - An Ugly Death 
Ytterligare ett smakprov från hans Matador-singlar...
  The Owls - Black Hands of Time
Underskattat indieband - lyssna!
  Abe Vigoda - Animal Ghosts
Från "Skeleton"... 
  The Dream Syndicate - Sure Thing
Från deras debut-EP...

Gorillan låter meddela: "Kan meddela att nästa vecka kommer att bli en temavecka, där rock och garagescenen i Australien sätts i fokus - det blir således en hel del rock´n´roll framöver!".

Gorillan säger: "I mitten av 90-talet var jag alldeles för imagefixerad, för att kunna uppskatta hits som Popsicles "Not Forever", men idag är det en låt som jag lärt mig att gilla - se och lyssna! (kan för övrigt inte minnas alltför många svenska 90-talsband som fortfarande är intressanta)".