GORILLAN

Gorillan oroar sig inför sin nyfunna kärlek inför svensk musik. Förut var han relativt skeptisk inför inhemska band, men sedan de senaste årens utlandsvistelser, har intresset ökat - Gorillan undrar varför?! Han antar att det främst beror på ett behov av att hävda sin egen kulturella identitet, när omgivningen är ovetande om dess bakgrund, och detta trots att det kanske finns bättre artister i exempelvis Manchester. Det existerar ändå ett starkt behov av att hävda sin egen musikaliska tradition. Gorillan tycks med andra ord mena att det är intressantare att spela El Perro del Mars "Somebody's Baby" för ett antal hipsters i Berlin, än att göra detsamma i Göteborg.
    Gorillans främsta rädsla, är emellertid att bli en människa med musikaliska skyddslappar, där den egna traditionen i regel betyder mer än den utländska; det värsta scenariot för honom vore antagligen att vakna upp som skribent för brittiska musikmagasinet Q, och utav atuomatic endast älska Beatles, Stones eller Oasis. Enligt Gorillans synsätt skulle det här antagligen vara som att leva sitt liv, genom att konstant trycka på stereons repeatknapp och att på detta sätt aldrig kunna ta ett steg framåt.
    Huruvida Gorillans gillande av svensk musik eller hans rädsla för att bli en s.k. Q-människa tar överhanden, kan tyvärr bara framtiden utvisa. Det är bara att hoppas att problematiken löser sig. Hursomhelst passar Gorillan på att tipsa om två favoritlåtar; den ena är "Sexual Intercourse" av The Gaye Blades, medan Markus Krunegårds helt makalösa första singel "Jag är en vampyr" utgör det andra låttipset. Undertecknad kan bekräfta att dessa låtar är väl värda att kolla upp. Till sist vill Gorillan även påminna om Demon's Claws kommande Sverigebesök/Shadazz